Till den här omstarten hade jag dels lagat upp kroppssidorna ordentligt och lagt ner mycket jobb på att få en tillförlitlig tankinstallation och var därför ganska trygg med att jag inte skulle få motorbortfall.
Och nog kände jag mig ganska nöjd där den stod på mekbordet och glänste i höstsolen. Svårt att tänka sig att den faktiskt varit död två gånger.
Tyvärr fick jag inte med mig något vittne, så jag har inga flygbilder. På videon här kan man dock se vilka fina "ground handling characteristics" den hade, som det alltid brukar stå i RCM&E:s tester.
Och tror mig eller ej. Mellan de båda klippen ovan, har jag faktiskt haft den upp i luften. Och den flög riktigt fint. Motorn har ju en gång som är helt fantastisk, påminner mer om en stor bensinare än den tvåtaktsmetanol det är. Undrar hur mycket det är dämparen och hur mycket det handlar om porttider och sånt?
I alla fall, jag flög först ca fem minuter och gjorde två lyckade landningar, den ena med lite studs, men inget dramatiskt.
Sedan tog jag in den i depån för att mäta bränslemängd och kunna skatta faktisk flygtid på den. Tankade upp igen och ut för en andra flygomgång.
Men låt oss här stanna upp en liten stund och ställa några frågor: Borde jag inte varit nöjd här? Borde jag inte satt mig i solskenet och beundrat en vacker modell och en lyckad reparation och en mycket lyckad nypremiär?
Jo, naturligtvis. Och jag ställde mig även den frågan ensam där ute på fältet. Och vad fick jag för svar:
"Tanka upp, du vet aldrig när du kan flyga nästa gång igen", som en pubertal yngling som tror att det är sista gången...
Taxar ut och känner mig trygg med modellen, trots att jag alls inte är det. Har ställt om utslagen för att få lite mer roderharmoni, men är inte alls van vid att flyga en modell som kräver sidroder för att svänga.
Nåväl, upp i luften igen. Den rullar inte många meter förrän den flyger, dragkraften 1:1 mot vikten. Ligger länge och tränar på åttan med aktivt sidroder. Nöter verkligen in hur den klipper på hög höjd. Gör en loop som faktiskt blir riktigt snygg och en stall turn som säkert hade fått poäng även av en kritisk domare. Avstår dock från att prova rollen i det här läget. Känner att jag gör allting rätt.
Känner mig helt enkelt väldigt nöjd. Och kanske lite duktig.
Så, bestämmer mig nu för att lägga resten av bränslet på att träna landning. De första landningarna tar nästan hela banan i anspråk, det är ju helt vindstilla. Jag sänker sedan tomgången en liten aning och ger lite mer tid och utrymme till såväl baslinje som final och nöter sedan in fem lyckade landningar där jag sätter den precis där jag vill ha den. Snyggt och odramatiskt.
Jag upplever kontroll.
Vet att jag fortfarande har bränsle kvar och bestämmer mig för att träna på touch and go. Mest för att det är kul och att det är bra träning på var jag har modellen nånstans. Och nu behöver jag ju inte sänka farten lika mycket som vid riktiga landningar. Utan kan gå förbi med en hastighet som är tryggt över stallfart.
Jag vänder borta vid diket i öster och svänger in på en snygg final. Ligger lite norr om banan och behöver justera in den något åt mitt håll. Jag står ju nu i den södra pilotrutan då solen är så låg så här års.
Är på väg in mot fältet i snygg kurs, ca 1,5 meters höjd, har lagom gaspådrag och är nästan framme vid vid helikopterpadden.
Och så bara välter den.
Den klipper.
Den stallar.
Den dör.
Tyst packar jag in resterna i bilen. Inte för att jag vill ha den med mig hem. Men man måste ju städa upp efter sig.
Har jag då lärt mig något? Jag vet inte. Det jag känner att jag lärt mig är att cappen är en dåligt flygplan. Förmodligen är inte det hela sanningen. Men att det är ett klippbenäget och bitchigt flygplan är nog helt sant. Kanske skulle man kunna göra det snällare med lite skränkning i vingen eller större stabbe.
Men just nu känner jag mig trygg med att den kommer att gå i pannan i vinter, om inte Markus är intresserad av lite intensivvård.
Drivlina och radio funderar jag på att använda till en Spitfire i 60-storlek. Blir det övermotoriserat, mån tro, med en 1.08?
1 kommentar:
Det här är riktigt bra (och roligt -i alla fall att läsa)!Speciellt "Jag upplever kontroll". Lysande.
Skicka en kommentar