Två slängda flygplan samma vecka

Det är något på gång i hobbyrummet. Man slänger inte flygplan. Eller jo, alla andra gör det. Man jag gör inte det. Eller har inte gjort det hittills i alla fall. Men nu känns det som en boll som har satts i rullning. Och risken är stor att jag inom kort slänger ett tiotal modeller. Så finns det någon därute som känner sig sugen på hangseglare, t ex, så skulle ett besök i hobbyrummet nog inte vara så dumt.

I alla fall, här är det två Depronmodeller som går häda. Dels det egna projektet Worst Combat och dels den så kallade 08-Pizzan. Den första flög egentligen aldrig nåt vidare. Men Pizzan kom faktiskt att ha sina glansdagar både som aerobatic-maskin och i combaten.

Vila i frid och må ni som har fjärrvärme känna den där extra värmen som bara Depron kan ge tillbaka.

Pizzan återuppstånden

"Strut", heter det på engelska, men vad heter det på svenska? Vingfäste? Hur som, detta är en svag länk på 08Pizzan. Och jag har lagat den många gånger som syns på bilden nedan. Nu skar jag helt enkelt bort hela det combat-svamp-angripna området och ersatte med nytt färskt depron.
Typisk combat-svamp.
Och så har det då hänt igen, typ för andra gången, att jag slänger några väsentliga delar av ett modellflygplan i soporna. Första gången såg ju ut så här. Kanske håller jag på att mogna som modellflygare?

Pizzan får nya vingar

Fina vingar? Dags för skrot? Närå, bara lite renovering.
Självklart ökar jag på såväl korda som spännvidd lite. Det kan väl aldrig vara fel. Återstår gångjärn och linkage, men det ska nog vara klart för drabbning till nästa combat.

Mera blod från nyårsdagen

Pizzans nya landställ fick sig en knäck. Några varv med lite kolfiberroving ihop med CA och landstället blir som nytt.

Hjälp, tomt arbetsbord!

Och nu då? Vad ska man göra nu? Hjälp!

Pizzan är klar och står och stampar för att bli provflugen. Spitfiren är lite undanstoppad i väntan på våren. Är ju inte mycket kvar på den heller för den delen.

Och där står bordet tomt, inbjudande, uppfodrande, ja, rentav kanske lite ångestskapande. Det jag skulle vilja göra är att knåpa ihop en ny inomhusmodell i Depron som passar till 100-grams drivlinan. Men då vill jag ju att det ska bli en modell som är snygg, häftig och har prestanda som slår alla andra.

Dubbeldäckare, skalaförebild, vingprofil, vingbalk, ja, frågorna är många inför ett sånt projekt. Och bordet står fortfarande där och gapar tomt. Stressen kryper sig på, det drar ihop sig mot jul och diverse förpliktelser. Inte kan väl en ARF vara lösningen?

En påse smågodis

Var på kurs i Stockholm och faktiskt, hör och häpna, det blev en en lagom stund över för att ta en sväng förbi Roffes Modellflyg när Norrtull (tur att man kan boka tågbiljetten som själv vill).

Utan tvivel är detta en hobby som på olika sätt få mig att känna mig ung. I affären, där det finns möjlighet att klämma och känna, lukta, beskåda, väga och diskutera, så blir man ju som en åttaåring i en godisaffär. Vad ska jag välja? Hur får jag bäst valuta för mina surt förvärvade slantar?

Med en blandning av lätt ångest och upprymd tillfredsställelse kunde jag dock ge mig iväg hemåt med en komplett drivlina till Pizzan, som dessutom innehåller några olika alternativ på val av ack. Ska bli mycket intressant att se med hur mycket jag kommer att minska vikten med denna setup. Är rädd för att jag också måste byta alla servon mot något lättare.

Bästa roderhornen i stan?

På hangkanten är roderhorn av plywood oftast överlägsna de i plast. Särskilt på vintern. Till Pizzan, mitt första depronbygge, var jag inte helt klar över vad jag skulle välja. Men så kom jag på att jag hade ett "ark" med 0,4 mm plywood. Det blir ju i alla fall inte tugnt. Och säkert överlägset de där små löjliga slow-flyer roderhornen.

Kritiska moment för att få till linkagen bra, är naturligtvis att man borrar med rätt borr. Jag har en uppsättning borrar i bra storlekar, går att köpa styckvis hos järnhandlarn. 1,6 är nog en favorit som brukar passa kvicklinkar (nästan 1/16 tum) men här kom 0,8 till pass. Blev också glad över att det faktiskt gick att klämma fast i chucken, det brukar sällan gå under 1 mm.

Roligast av allt, under denna session, var nog dock att plocka ner min sedan tidigare tillverkade z-böj-tång. Det gick så geschwinnt att sätta upp alla roder. Krympplastade, först med tändare, depron smälter fort... Sedan med lödpennan.

Pizzan flygklar på två kvällar

Fascinerande. Kommer med säkerhet att bli fler depronbyggen framöver. Efter blott två kvällar är den flygklar. 203 gram. Förmodligen mycket övermotoriserad. Jag gissar att byggtiden blev omkring 7 timmar, defintivt under 10. Så hade jag lagt tre timmar på dekoren, så hade den ju dessutom blivit snygg...

Depron är kul

Jag har haft flera skivor depron stående i ett par år. Det ångrar jag nu. Det var kul att bygga i , och gick fort. En flygande maskin på mindre än 50 minuter: