Första glasfiberväven på plats

Blev tre timmar till i dag. Dels väv och dels en andra stryckning. I morgon ska jag börja sickla.
Posted using BlogPress from my iPhone

Grundat

Sen sist har jag gjort två korta arbetspass i hobbyrummet. Dels slipat ut alla spacklingarna och därefter finslipat med 80 och 120-papper. Därefter har jag grundat, alltså snabbt strukit ut ett mycket tunt lager epoxi med ett kreditkort. Mindre än en deciliter till hela skrovet. Ser fint ut, och nu är jag uppe 32 timmars byggtid. Ikväll ska jag köpa glasfiberväv.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Moaning chair

Dessa bilder tål att klickas på för större bild.

Typiskt dålig skruv. Dels är det en massa tvärgående balkar mellan gängorna, dels är den väldigt sprött härdad. Tror sjutton att den smällde av när den satt fastgjuten i epoxin.

Så har jag för första gången på bygget hittills fått användning av den i byggbeskrivningen noggrannt beskrivna "Moaning chair". Där ska man naturligtvis sitta och stöna när man begått de värsta misstagen.
Skruven ovan är av den kvalitet som jag använde för att skruva ner för- och akterstävarna. Och det fungerade ju bra. Men när jag skulle skruva ur dem small de av allihop. Inte kul. Och framför allt, inte kul när jag tog fram min finaste putshyvel för att forma till stävarna på ett sätt som ger rätt känsla. Att sätta hyvelstålet i en härdat stålskruv, är inte vad man mest av allt önskar sig.

Efter sju svåra år och diverse specialverktygsletande så löst jag problemet, och har nu spackla igen hålen med en blandning av epoxi och slipdamm. Fungerade bättre än väntat att spackla på det sättet.

Spackling av förens ytterstäv

Spackling av skarv där nivåskillnaden blivit för hög på grund av rent slarv. 

All riktande grovslipning är nu klar. Gick förvånansvärt snabbt och lätt, måste jag säga. Nu ska spacklingarna slipas jag räknar med att kunna göra det med 80-papper som är den finaste slipningen som krävs innan det blir dags för förberedelserna för att lägga på glasfiberväven.

Jag är nu uppe i totalt 29 timmars byggtid och är alltmer imponerad av denna byggteknik. Det är lätt, och det går fort.

Och så var det dags för slipningen

Det är med skräckblandad förtjusning som jag nu kommit fram till själva slipandet. Men faktiskt, följer man instruktionerna så tycks det gå mycket bra. Och skapligt snabbt, även om detta är det andra momentet att vara noggrann med. Jag är förvisso inte klar med slipningen än, men en bra bit på väg.
Om det är monotont? Döm själv:




Nu är jag uppe i 26 timmar.

Byggbeskrivningen är emellanåt mycket roligt skriven. När det handlar om hur slipningen bör gå till så argumenteras mycket för att handslipa. De slutgiltiga argumentet är att det tränar just de muskler man har som bäst nytta när man paddlar. Smart, tycker jag och drömmer mig bort till havsvikar, småländska insjöar och lägerelden i skymningen.

Servo med förhinder

Ett nytt fulservo i Hype Interceptor ville inte röra på sig. Inte så konstigt, kanske. När det hade limmats fast i vingen så har de använt så mycket lim att det trängt in i själv växellådan. Och låst den. Lite mallig är jag faktiskt efter att ha pillat bort limmet och lagt på locket igen. Och att servot funkar, förstås.

Allvarligt radiofel

Förra söndagen utspelades någon form av avsiktlig gubbcombat. Det kunde ju naturligtvis bara sluta på ett sätt. Hur det började, får nog kanske Anders själv berätta vid tillfälle. Men det slutade med att jag tappade min radio ganska hår i golvet, med spakarna neråt.

Den blev obrukbar.

Tills nu, denna tidiga söndagmorgon då det var dags för nytt inomhusflyg. Ganska snart visade det sig att det fattades en bussning i ena axeländan till höjdroderspaksaxeln, eller vad den nu kan tänkas heta. Undrar om den heter "gimbal".

I alla fall, paniken närmade sig allteftersom klockan tickade mot tio. Ska jag ge upp, beställa reservdelar, och vänta en vecka eller så. Eller ska jag försöka tillverka en bussning som passar sådär lagom bra?

Här syns väl tydligt var bussningen saknas?

För att leta igenom radions innanmäte skruvar jag isär den mer och mer. Hjälp! Sånt här ska inte ske under stress. Jag gick upp tog en kopp kaffe för att lugna ner nerverna en aning

Och när jag kommer ner i hobbyrummet, så är det första jag ser, under bordet bland sågspån och skräp, en bussning! Fantastiskt! För en gångs skulle lite tur! Dit med bussning och skruva ihop radion och bara komma en aning för sent till dagens inomhusflyg. Som inte inte var bokat. Men kul ändå. Fast det är en helt annan historia.

Många klamrar blir det

Men förvånansvärt lätt att ta bort. Epoxin gör ytan under klammern hård och tålig så det går att gå på ganska våldsamt med stämjärn och hovtång för att plocka bort dem.

Nu är jag uppe i en total byggtid av ca 22 timmar.

Ytterstävar på plats

Nu är ytterstävarna på plats. Också dom i samma granlister, men lite uttunnade varianter.

Nya kompisar

Det här kommer bli mina nya kompisar de närmaste veckorna. Totalt är jag nu uppe i 20 timmars arbete.





- Posted using BlogPress from my iPhone

Första strykningen

Mycket roligt moment. Dock lite osäker på viktproportionerna på biltemas epoxi. hoppas att det kommer härda över natten.


Posted using BlogPress from my iPhone

Färdig

Känns väldigt bra just nu.

Fyra ribbor kvar

Posted using BlogPress from my iPhone

Det här är det nog det allra roligaste

I byggbeskrivningen har allt innan detta moment kallats för förberedelser. Och pekat ut detta som det roliga. Och det är lätt att hålla med. Bordläggningsarbetet går riktigt fort och är riktigt roligt. På bara några timmar så uppstår känslan av att jag har en båt. Får mig osökt att tänka på Henrik Wallgrens "Harrys båt".

Byggtekniken är verkligen enkel och funktionell. Men när jag kom såhär lite nära med kameran kunde jag inte låta bli att minnas ett inlägg från ett av mina allra första stapplande steg i min bloggarkarriär. Det fanns visst ett inlägga till på samma tema.

Nåväl, nog med utsvävningar. Allt som allt är jag nu uppe i ca 17 timmars byggtid.

Den här båten ska bli rak

Med hjälp av en krysslaser blev det ganska lätt att mäta in alla formspantens placering. Det tog ända ganska lång tid och är ett av två moment som byggbeskrivningen menar att man ska vara noggrann med. Det andra är slipningen.

I morgon blir det dags att börja med bordläggningen och då kommer det mer att likna en båt på riktigt.

Förberedelser nästan klara

Nu är jag nästan helt klar med förberedelserna. Snart dags att bygga båt på riktigt. Ska bara förvissa mig att alla spantmallar står helt rätt i alla vinklar innan jag skruvar fast dem. Överväger att låna in en laser till det ändåmålet.

Jag känner mig nästan lite ångerköpt på att jag inte vägde brädorna på brädgården. Den här uppmätta vikten är inte brädans hela vikt, utan ungefär halva, men jämförelsen är korrekt. Så här kan jag i alla fall välja ut de två tyngsta brädorna till formen.

Ribborna ska vara 5 mm. 5,5 ger en tyngre båt. Och ja, beskrivningen hänvisar till att den orolige kan vara trygg med att 4,7 fungerar. Jag valde väl härmed en kompromiss med 5,15.

Känns på nåt vis lite skönt med riktiga verktyg efter alla år med fjollverktyg som modellflyget inneburit.

Ribborna klara, gick mycket bättre att såga än vad jag trodde att det skulle göra.

En trotjänare. Rejält stark. Lite tung, kanske, men fungerar väldigt bra ihop med min dammsugare.

Ibland måste man smita ut ur hobbyrummet, särskilt om solen skiner och isen lagt sig på Hornborgasjön. Här ringer jag in en israpport, 1 cm överis, 2 cm vatten, och ca 3 cm is under det. Ej åkbar. Ej bärig.

Kunde inte låta bli att provhäfta en ribba. Det här kommer att bli kul, riktigt kul. Totalt är jag nu uppe i 11 timmars byggtid.

Spantmallar klara

Såhär långt har jag hållt på ca 5 timmar fördelat på tre arbetspass. Innan jag går vidare måste jag röja upp lite i det rum som ska få  härbärgera bygget under en tid framöver.

Klicka på bilden för en stor variant.

Äntligen påbörjat på riktigt!

Jag har länge tänkt att bygga en kajak. Nu är jag igång. Det känns väldigt roligt.

Kalkerpapper och häftklammer är väsentliga  hjälpmedel för denna byggteknik.

Hyveln fyller här ingen annan funktion än att hålla ritningen stilla. Spanten sätts ut med hjälp av kalkerpapper på en vanlig spånskiva.

Sen är det bara att såga ut. Har redan två spant klara. Känns som att det kan bli sjösättning vilken dag som helst nu. ;-)

Tre MCW på 90 sekunder

Sällan har inomhusflyget varit så roligt som år. Mycket tack vare den lättbyggda Mini Combat Wing, ritad av klubbkamrat Anders. Den flyger dessutom väldigt bra. Därför har jag lovat Arnold och Staffan att jag ska bygga varsin till dem. Men frågan är ju om jag egentligen har tid med sånt. Ja, det hade jag ju, det tog ju bara 90 sekunder. Dessutom ett extra plan på köpet. Vilket kap! ;-).


 

Kämpar med eldsflammor

Jag gjorde eldsflammor på 70-talet på mopeder och sånt. Då var det aluminiumfolie direkt på ytan som skulle lackeras, fäste den med glycerin, skar med vad vi kallade för swivel-kniv. Tänk om vi haft tillgång till photoshop eller illustrator på den tiden. Då hade vi kanske blivit sittande framför datorerna?

Jag förstår inte varför jag inte kan lära mig hur man gör en mask i photoshop. Jag ser inte skogen för alla träd. Här har jag först arbetat i illustrator, tagit över en bana och gjort färgläggningen i photoshop. Bara som en liten test. Och uppenbarligen fick jag till masken, men jag minns inte hur jag gjorde. Vill nu göra om med annan bakgrundsfärg och naturligtvis utan den där fåniga linjen som förstör alltihop.

Hjälp!

Servoinstallation "enkel"

Ibland lönar det sig att inte komplicera saker mer än nödvändigt. Jag vet inte om detta funkar än, men jag hoppas det. Vad gäller tyngpunkt har jag koll på att det ska funka. Och servot är av högre kvalitet, dvs bättre upplösning och säkrare mittläge, låg vikt, och skaplig dragkraft. Ska bli spännande att se hur det funkar i praktiken.

Dual Metal Karbonite, det kan inte gå fel.